onsdag 28 januari 2015

Wow!

Min nya tröja är bara wow! (Höhö) Närå, men jag gillar'n. När jag gick i gymnasiet hade jag nästan uteslutande t-shirt med olika tryck på. Jag tyckte det var supersnyggt. Det tycker jag nog nu med. Det har gått 10 år, och ett helt varv i stilcirkeln och jag är tillbaka i samma stil. Gött att det kan vara så ibland. 



Idag tänker jag ha på mig samma kläder som igår. Jag brukar aldrig ha det, men är det så himla konstigt egentligen? Ska en byta exakt alltid varje dag så går det ju åt så sjukt mycket kläder. Eller att tvätta ofta och det kommer ju verkligen inte hända.

måndag 26 januari 2015

Jag önskar att folk istället för löften om sockerfritt 2015, eller att träna inför beachsäsongen, har löften om mer glass 2015!



Min toalettpappershållare är i metall och fungerar som en "rolig" Lustiga huset-spegel, så varje morgon när jag kissar möts jag av min nakna kropp speglad i böjd, kromad metall. Min kropp som en oformlig massa. En måste ju skratta åt sånt. Kroppar är väl roliga ändå! Det känns så skönt att jag nu faktiskt kan skratta åt detta, men för inte alls länge sen hade jag blivit ledsen och känt mig ful av att se min spegelbild så förvrängd. Vilket ju egentligen är helknäppt för det är ju ingen korrekt bild av hur jag ser ut. Och även om det var det så skulle jag blivit ledsen för jag gillade inte hur jag såg ut alls. Men nu känner jag att det är bättre att skratta. Kroppen ska väl få vara lite rolig den med. Den typiska manliga kroppen skrattar vi ofta åt. På film och tv och i verkligheten får de möjlighet att vara lustiga och roliga. Vara nakna på ett roligt sätt. Vi skrattar med dom, aldrig mot, för att det är ju så himla roligt med tokiga, nakna karlar. Som kanske moonar eller gör helikoptern och fniss vad skojigt. Kvinnliga kroppar får sällan vara roliga. Ska de vara nakna, ska de vara sexiga. På film är kvinnor nakna mest hela tiden, det är ett himla bröstbonanza, men alltid på ett snyggt och sexigt sätt. I sängen, innan sex, under sex, efter sex. När är det dags för andra kroppar än cismäns att få vara lite roliga? Nu, säger jag! Kroppar är ju bara kroppar. Låt oss ha lite roligt!




Jag älskar att se mig själv naken (i min ensamhet). Att titta på mig i spegeln. Tar alltid tillfället i akt när jag ska duscha. Jag har alltid identifiera mig i Chris Isaak-raden "she's the kind of a girl that looks better naked". Kläder passar inte alltid jättebra på min kropp. Dock har jag aldrig direkt varit bekväm naken. Aldrig nånsin tyckt det känns okej att vara naken inför andra. Det har kommit med åren att jag kan klara av det. Tycka det känns bra och okej. Kan byta om i omklädningsrum och tycka det känns bra. Från att tycka att min kropp är tjock, ful och värdelös till att tycka att den är helt ok. Fullt fungerande och duglig. Till och med snygg! I gymnasiet hatade jag min kropp. Tyckte den var alldeles för stor och fel och sämst. Jag har alltid varit och är fortfarande mycket klantig och tidigare kunde jag bli så otroligt arg på mig och på kroppen och vilja straffa den. När jag ramlar, snubblar, halkar, tappar saker, krossar grejer. Det är ju så himla pinsamt! Då handlade det om mer än bara att jag avskydde kroppens utseende (i förhållande till andra kroppar), jag ogillade dess funktion, eller brist på funktion. Må jag aldrig tänka så igen! Må jag aldrig vilja straffa mig själv eller min kropp. En behöver inte älska sin kropp, verkligen inte, men att gå runt och hata den är så himla negativt och energislösande och nedvärderande. Alla kroppar är bra och okej och duger. Precis som dom är, hur klyschigt det än må låta. Att alla kroppar duger är ord en hört massvis av gånger, men det är så himla svårt att ta in. Att tycka om sig själv. Jag försöker varje dag. Och det går bättre och bättre.

Just precis nu önskar jag mig en vinter utan smalhets och träningshets. Utan folk som "unnar" sig en semla eller ett glas vin och straffar sig dagen efter. En vinter och efterföljande sommar där kroppen bara får vara i en frizon, och ALLA får känna sig glada och bekväma i bikini och på stranden En vinter och vår där folk äter glass och fikabröd för jag är övertygad om att glass och fikabröd är nyttigt för kropp och själ. Särskilt i mängder och exakt precis när en vill!


Jag önskar att folk istället för löften om sockerfritt 2015, eller att träna inför beachsäsongen, har löften om mer glass 2015!

söndag 25 januari 2015

Krabbigt!

I fredags for jag till H&M och köpte den där blusen som jag inte köpte för nån månad sen. Jag har tänk på den och drömt om den och nu är den min. Krabbtröjan!! 


Titta vad tjusig den är! Titta bara!


lördag 24 januari 2015

The consistency of pussy mucus plays an important role

Jag har ramlat över flera filmer och tv-serier den senaste tiden som har en sak gemensamt. Eller, de har kanske fler saker gemensamt, men en sak som jag noterat, just för att den är lite ovanlig. Eller har varit, i alla fall. Den blir kanske vanligare och vanligare, om vi har tur. Och vad pratar jag om då?

Jo, oralsex! Specifikt oralsex utfört på kvinnor. Fittslickning, helt enkelt. Jag har sett så många filmer där kuksugning varit en vanlig scen. Det har varit på skoj, på humor, det har varit för att det ska vara sexigt eller i form av maktutövande. Men att se en man utföra oralsex på en kvinna är inte så himla vanligt att se. Då fokuseras det på kvinnlig njutning och det brukar vara en sällsynt syn.

I de här filmerna/serien så står kvinnans njutning och vilja i centrum och jag blev himla glad av att se det.

I Wetlands är det Helen som är huvudpersonen och hon tycker om sex. Hon tycker om själva snusket med sex. Hon tycker om att prova nya typer av sex och liksom upptäcka allt spännande med sex. I den här scenen har hon träffat en kille vid ett matstånd och hon har en teori om att alla vill ligga med folk som luktar fitta, så hon tvättar sig väldigt sällan eftersom tvål och vatten tar bort den naturliga fittlukten. Och hon får napp direkt, så hon verkar ju ha rätt. Sen utför den här mannen oralsex på henne, utomhus, medan hon äter pommes. Vilket verkar helt fantastiskt!




I Ask Me Anything, som jag skrivit om förut, är Katie huvudperson och hon är i lite av en vilsen fas i livet och vet inte riktigt vad hon vill. Hon tar en paus innan college och bloggar om sitt liv. Hon har en pojkvän, men träffar även en äldre kille som bor i närheten. Han slickar henne gärna och frågar inte efter någonting tillbaka.



Gone Girl öppnar nästan med en oralsexscen. Tittaren får se hur det var när Amy och Nick träffades och det var flörtigt och sexigt. Jag tycker det är toppenkul att en sån här scen får visa på deras sexliv istället för nån under lakanen penis i vagina-sexscen. De har jag sett nog av! Vad Amy vill och njuter av är det som visas och blir viktigt.  



Den sista scenen är inte en film utan från en tv-serier, Masters of Sex. I första avsnittet i första säsongen får vi se Virginia lära sin dejt att slicka fitta. Hon sög av honom tidigare och nu vill hon att han ska göra samma för henne. Han vet inte hur det ska gå till för hon har ju ingen penis? Men hon peppar honom och han försöker och det löser sig på bästa sätt. Kan ju tilläggas att det är typ 50-tal och ingen vet särskilt mycket om sex. Hela serien går ut på att de forskar om sex och lär sig mer.




Jag blir glad av de här scenerna. Äntligen får vi se kvinnors njutning. Det är ju ganska sällan det syns annars. Snart kanske scenerna till och med blir mer utvecklande än bara Oohh!-ansiktet. 

fredag 23 januari 2015

När solen skiner märker jag hur himla trött jag är på gråheten

När det är såna här fina dagar som det var idag, går det minsann inte att vara januaridepp. (Åtminstone inte exakt då när en är ute.) Jag och pappa och Blixten gick en halkig långpromenad idag och jag frös nästan kinderna av mig, men det var det värt.





onsdag 21 januari 2015

Typiskt bra självporträtt


Saker jag och hunden ägnar oss åt när vi är själva.

The Naked Man

Ni vet när en kollar på gamla favoritkomediserier och kommer på att de inte alls är särskilt roliga, utan bara ganska sexistiska, rasistiska och homofoba?

Som när jag tittar på How I Met Your Mother och Marshall kallar Robin för slampa/slut och skrattet liksom fastnar i halsen.


I avsnittet går Robin på dejt med en kille som kör raggningsknepet The Naked Man på henne (alltså att helt sonika klä av sig naken och vänta på att tjejen ska komma in genom dörren) och hon faller för det och ligger med dejten. Marshall tycker Robin är en stor slampa och skammar henne för att hon ligger med en kille på första dejten bara för att killen var naken. Han tycker det är slampigt att ha sex bara för att ha sex. Hahaha, jag tror jag dör va roligt. En tjej bli kallad för slampa och detta ska vara stor humor.

Senare i avsnittet kör Marshalls fru Lily The Naked Man på honom och han gillar det och ligger med henne och tycker den inte att Robin är så slampig, men ändå. Killarna i den här serien, alldeles särskilt Barney, ligger med hur många tjejer som helst och behöver inte skämmas för det, eller bli kallad slampa på samma sätt som Robin blir. Även om gänget kanske rynkar på näsan åt hans metoder för att ragga på tjejer, så är det ofta framställt som fnissroligt och inte fullt av skam.

Nu för tiden kan jag titta på HIMYM eller Vänner eller nåt och detta händer exakt hela tiden. Det är inte så jäkla roligt att skratta åt sexistiska skämt. Eller rasistiska eller homofoba skämt. För det är typ vad 90 procent av alla amerikanska komedier av den här stilen består av. Och få mig inte att prata om till exempel Jims Värld eller Två och en halv män, jag kräks bara jag tänker på't!

tisdag 20 januari 2015

You've got a very big... mouth but don't say a thing




 Jag tror att jag drabbats av januaridepp. Eller så är det bara PMS. Vem vet? Aja, det suger i alla fall. Jag har haft sämsta veckan och det är bara tisdag. Bara tisdag! Allt känns sämst och besvärligt och tråkigt och som att jag bara hellre vill sova och vara varm och gosig än att vara ute och leva. Men det går förhoppningsvis över. Dock är det tråkigt att känns så här. Jag är van att vara gladare och mer pepp. Van att ha mer ork. Inte bli så nedslagen och gråtfärdig för små motgångar. Fast vem vet, det blir kanske stora motgångar också. Månaden är ju inte över än va. Och vintern har massvis av månader kvar.

I never miss a beat, I'm lightning on my feet. And that's what they don't see, mmm...

Det här är vad jag lyssnar på mest hela tiden. Jag har fastnat djupt i Taylor Swift-träsket. (Har ju till och med köpt CD-skivan!) Fast nog är det ett underbart träsk, allt...