"What is a weekend?"

För några veckor sedan började jag kolla på Downton Abbey. Det är en sån där serie som jag hört massvis om och det känns som om alla pratade om den ett tag. En sån där serie en bara skulle se. En serie som vann massa priser på olika galor och som var så himla populär. Men jag blev aldrig riktigt lockad. Jag tänkte att det nog var för mycket drama och för mycket kostymer och för mycket 1920-tal. Jag tänkte att jag nog inte skulle gilla den. MEN ACK SÅ FEL JAG HADE!

Downton Abbey är ju helt sjukt bra! Jag och Daniel började titta när Folke var alldeles nyfödd (vilket alltså var för tre veckor sen) och vi bägge var lediga och bara ville sitta inne med vår nya, lilla goding och ha något bra att titta på mellan amningarna. Valet föll då på Downton Abbey, för ja varför inte? Det var nåt vi bägge inte sett innan och det kunde ju vara värt att prova. En måste våga här i livet osv.

Den handlar egentligen inte om nåt särskilt, förutom familjen på Downton och deras liv och alla deras tjänare. Och det är helt jäkla döbra! Jag fattar ju att jag är jättesen med att komma underfund med detta, men det gör faktiskt inget. Hellre sent än aldrig. Och det bästa med att hitta en serie sent är att den redan är avslutad och det finns sex glorious säsonger att njuta av.

Nu skrev jag i och för sig att det inte handlar om nåt särskilt, men det betyder inte att det inte händer grejer EXAKT HELA TIDEN, för det gör det. Herre min påve, det är inte en lugn stund på Downton (lögn för det är lugn asofta, de är ju fint folk, då är det inte massa härsch hela tiden). Men kolla action:

Fast alla vet ju att det är tjänstefolket som är de sköna. Det är downstairs en skulle vilja hänga om en fick hälsa på i huset. Jag vill också jobba med Carson och Mrs Hughes. Och Anna och Mrs Patmore och Daisy!

Av familjekaraktärerna gillar jag stackars Edith mycket. Hon får skit hela tiden och inget går nånsin bra för henne, samt ingen i familjen gillar henne riktigt, medan de fullkomligt älskar de andra två systrarna Mary och Sybil. Och Isobel är ganska mysig och är alltid lite skönt motsträvig. Annars är ju såklart Violet aka queen Maggie Smith den bästa nånsin! Och jag gillar när hon och Isobel börjar umgås och de alltid är så göttigt olika.

Men nu är det slut och jag har sett alla avsnitt och jag har separationsångest. Ska nog passa på att se alla avsnitt igen.