måndag 20 oktober 2014

En äkta kvinna


På en föreläsning i förra veckan sade min lärare att en går från att vara flicka till att vara kvinna först när en får barn. Jag kände mig mest som Karen på bilden, men i efterhand kan jag känner mig himla arg. Det är en så himla korkad grej att säga. Och samtidigt som jag verkligen hoppas att hon inte menade så egentligen, att hon mest uttryckte sig slarvigt, eller något, så är det en sådan otroligt nedvärderande sak att säga. Det osynliggör så många kvinnor och att mena att en skulle vara flicka när en är 20, 25, 30, 40, 50, 60 bara för att en inte fått/skaffat barn är ju bisarrt. Det skulle betyda att en stor del av de vuxna kvinnorna i klassrummet inte alls är kvinnor utan "flickor", vad det nu innebär? Att vi är barnsliga kanske? Omogna och ovetandes om det riktiga livet som väntar där ute när en föder barn som en äkta kvinna? Många människor som lever låtsasliv i sådana fall.

Jag vet inte om ni förstår hur ofta jag får frågan om jag har barn och hur ofta jag får ett snett leende och en liten medlidsam blick när jag svara nej. Folk dom säger "Var inte orolig, än finns det tid!". Det enda som gör mig stressad och orolig och olustig är ERA HIMLA KOMMENTARER. Vill jag skrika. Men det gör jag ju inte. Eller den här: "Du förstår när du får barn", "Livet startar på riktigt då". Ja men va bra, då kan jag kolla på tv hela dagarna nu, äta godis och strunta i att betala skatt för detta liv är ju tydligen inte på riktigt. De som säger sådana saker tänker säkert inte på vad de faktiskt säger. Jag är en fullt vuxen och riktig och äkta kvinna även fast jag inte har barn. Jag lovar, det är sant. Mitt liv är precis lika mycket på riktigt som ditt liv.

Livet blir säkerligen annorlunda med barn. Annorlunda på en massa fantastiska och jobbiga och galna och roliga och magiska sätt. Men bara för att ditt liv är annorlunda än mitt betyder inte att det är bättre, eller mer eller riktigare. Det betyder bara att det är annorlunda. Och att säga till någon att den inte blir kvinna på riktigt förrän den får barn, eller att den inte "förstår" för att den inte har barn är ett stort utestängande och ett jäkla slag i ansiktet på alla de som desperat försöker bli gravida och få sitt eget lilla liv att rå om.

Att få barn har inget att göra med att bli kvinna. Det är jag ändå. (Eller så är jag inte det.) Utan barn eller med tio barn. En kan inte vara mer eller mindre kvinna. Äkta eller oäkta. En kan bara vara kvinna.

5 kommentarer:

Therese sa...

Hurra, vad bra skrivit!

Anonym sa...

Förstår hur du känner med alla kommentarer fast tyvärr så måste jag säga att vissa stämmer. Vissa saker kan man omöjligt sätta sig in i eller förstå innan man har fått barn. Så även om kommentaren kan vara elak(man borde verkligen inte uttrycka sig så klumpigt) så är den tyvärr sann.

Kajsa sa...

Therese: tack tack! Det kan vara skönt att lufta såna här känslor ibland. Jag vet att det är många som inte håller med mig.

Kajsa sa...

Anonym: Det spelar ingen roll HUR en uttrycker sig, det är själva andemeningen som är otroligt elak, nedvärderande, nedtryckande och osynliggörande. Vem är du (eller någon annan) att mena att det är "tyvärr sant"? Är det "tyvärr sant" att en är en "ung, ovetande flicka" och inte en vuxen kvinna bara för att en inte fått barn? Skulle inte tro det va.
Jag vill förtydliga att jag inte menar "specifika saker om barn", utan synen att själva livet är fattigare och inte värt, mindre äkta utan barn, att en inte är en KVINNA då. Och det måste ju alla förstå att det bara inte är sant.

Anonym sa...

Om du läste vad jag skrev så skrev jag att vissa saker kan man omöjligt förstå innan man har fått barn. Det hade ingenting med att göra att du eller någon annan skulle vara ung och ovetande innan man fått barn, det har heller ingenting med att göra med att ditt/ någon annans liv skulle vara mindre värt. Allas liv är lika viktiga eller lika mycket värda oavsett familje situation eller något annat dumt. Men att skriva att man inte kan säga att du förstår när du får barn stämmer inte. Inte i alla lägen åtminstone!