måndag 21 november 2011

Valpkärlek


Lyckan över Blixten (och hans fläckiga små trampdynor) och känslan av att ha en egen hund är ganska svår att beskriva. Den enda valpen jag tillbringat mycket tid med är Wille och det var sex år sedan han var liten. Jag kan inte minnas att han var så gosig som Blixten är och bara vill ligga och mysa hela tiden. Gärna nära, nära. När vi sover (självklart sover han i vår säng) vill han gärna ligga på min hals eller i alla fall med hans lilla huvud på min kind. Så fantastiskt mysigt.
Har jag berättat att han är en Dansk/svensk Gårdshund, förresten? Det är en ras som jag och min sambo varit intresserade av länge och det verkar vara en alldeles ypperlig ras.

2 kommentarer:

Lonesome Mama sa...

åhåå <3

Sofia sa...

Bara tassarna får mig att smälta.